I månskenets ljus,
när karlavagnen gnistrar på himlen,
och frostens kristaller täcker marken,
när kylan biter på kinden
och trädens siluetter skapar figurer i skogen,
har vi hört dom kärleksfulla och nyfikna tu,
ibland tre,
kanske fler.
Vi har sett dom på taken om natten,
på en gren längs vägens kant.
Vi har sett dom i flykt i skymningens mörker,
men aldrig på dan.
Jag har en önskan,
om att en dag få dom på bild.
Jag har en förhoppning,
att dom en dag flyttar in,
i holken på björken.
